Värme, ljus och mat

Sedan årtusenden har människan byggt eldstäder för att få värme, ljus och möjlighet att laga mat. Eldstaden har utgjort en central plats i hemmet, så också på Kungliga slottet.

De olika typer av eldstäder som funnits på Kungliga slottet följer den historiska utvecklingen. Ursprungligen fanns framförallt öppna spisar i de finare rummen, kakelugnar i de mindre, och olika former bakugnar i köken. När kakelugnen under senare delen av 1700-talet effektiviserades började de också förekomma i de finare rummen. Kanalsystemet som förbättrade kakelugnen presenterades 1767 och bakom konstruktionen stod Carl Johan Cronstedt, överintendent för Stockholm slott, och generalen Fabian Wrede. De svenska bostäderna fick snart rykte om sig att vara Europas bäst uppvärmda.

Med den tekniska utvecklingen minskade eldstädernas betydelse på slottet. År 1909 installerades vattenburen värme med radiatorer. Oljeledningar fick slottet 1950, fjärrvärme installerades under 90-talet och nu finns solpaneler på Kungliga slottets tak. Men än eldas i en del av slottets öppna spisar, idag för trevnads skull.

I Kungliga slottets balsal Vita Havet används fortfarande två av salens eldstäder. Här eldas under höstar och vintrar när Kungafamiljen bjuder in till galamiddagar och annan representation.

De så kallade eldhundarna är här utformade som lejon. De är tillverkade i gjutjärn och deras funktion är att lyfta veden så att det blir bättre drag. Valet av lejon är förmodligen inte slumpmässig. Lejonet var högt placerat på rangskalan och ett vanligt förekommande motiv i kungliga miljöer.

Slottets vedkällare ligger i den västra längan, i en del av Museum Tre Kronor. Den uppfördes efter slottsbranden 1697 och har varit i bruk sedan 1700-talet. Än idag är det härifrån som veden bärs upp när det ska eldas i slottets kvarvarande eldstäder. Veden som används hämtas från Kungliga Djurgården.

Eldstad i Kungliga slottets balsal Vita Havet. Eldhundarna i förgrunden har formen av lejon. Film: Kaffegruppen/Kungligaslotten.se