Porträttsamlingen

Svensk porträttkonst från Vasa till Bernadotte. En vandring genom Statens porträttsamling på Gripsholms slott, är en tur rakt igenom den svenska konsten och historien.

Gripsholms slott med statens porträttsamling har valts ut till Sveriges nya kulturkanon. Porträttsamling är världens äldsta nationella porträttgalleri, grundat 1822 av Karl XIV Johan. Redan på 1800-talet fanns målningar i hundratal på slottets väggar.

Svensk bildkonst under 500 år

Här har de svenska kungahusen genom århundradena hängt porträtt av familjemedlemmar och utländska släktingar. Den äldsta kända svenska konstsamlingen, Gustav Vasas, var placerad just här på Gripsholms slott enligt inventarier från 1500-talets mitt.

I samlingen finns kända svenskar från 1400-talet till vår egen tid representerade. Här möter vi bekanta ansikten som tillhör kungar, författare, politiker och skådespelare. Till och med enstaka djur har blivit avporträtterade.

Konstnärerna representerar svensk bildkonst på djupet och bredden. Här återfinns bland andra stormaktstidens målare David Klöcker Ehrenstrahl, den första kvinnliga svenska yrkesporträttören Ulrica Fredrica Pasch och vår egen tids kungamålare John-Erik Franzén.

Ideal och mode

Porträtten visar oss hur människor med olika bakgrund har blivit avbildade genom tiderna och lär oss mycket om äldre tiders ideal och mode.

Ett av de första porträtten som möter oss i Vasavåningen på Gripsholm, är den unga drottning Kristina, kanske åtta eller nio år. Porträttet, målad av Jacob Heinrich Elbfas på 1630-talet, har ett statsporträtts alla konventioner. Kristina är helt klädd som en vuxen. Porträttet vimlar av furstliga symboler; tronhimmeln, tronstolen, handskarna, den lilla kronan. I fönstret bakom henne skymtar skepp med svenska flaggor, första gången på ett porträtt. Kristina bär en mycket dyrbar klänning i siden och sammet, översållad med guldbroderier, pärlor och spetsar. Den var säkert tung och användes troligen bara vid vissa tillfällen.

Drygt hundra år efter Kristinas död avbildas en ny svensk regent, Gustav IV Adolf, Gustav III:s son. Han avmålades för ett friarporträtt i samband med hans resa till S:t Petersburg i augusti 1796. Porträttet, målad av Johann Baptist Lampi, framställer Gustav i tidens anda. Inte mycket avslöjar att det är en kung. Han har långt hår och nonchalant knuten vit kravatt till sin enkla rock, som dock avslöjar ett blågult ordensband och serafimerordens kraschan. Gustav framstår som en ung filosof eller skald. Det är en mycket smickrande avbildning, men det hjälpte inte. Storfurstinnan Alexandra tackade nej till frieriet.

Toppbilden: Detalj av målning från 1630-talet, Kristina av Vasaätten som barn. Foto: Nationalmuseum